Om dagen står du städs för mig
Natten drömmer jag om dig
Aldrig nånsin jag väl tänkte
att bortglömma dig

Men olyckligt har det hänt
du ditt hjärta från mig vänt
Glädjeskålen var utdrucken
sorgen mig är skänkt

Kärleken som varit ren
blev en börda tung som sten
När man lämnas som en duva
ensam och allen

Tiden mellan varje gång
blev mig alltid dryg och lång
Hjärtat kunde inte hindra
falskhet eller tvång

Men då min hjärtans kära vän
låt den fina kärleken
lika ren som den väl varit
flamma opp igen