Vi stod där under broarna som leder
från ditt till mitt
Du sträckte fram din hand mot mej
och jag sa att är ditt
Då ville du att jag skulle förstå
varför du gick
”För att allting är för vackert” â€"
sen sänkte du din blick

Dolores sjunger så tyst och klart
Hennes läppar rör sig så underbart

Vi rör oss över taken som två spöken
hand i hand
Hon säger att hon vill slösa upp sitt liv
med mej ibland
Inte alltid, inte aldrig â€" inte närmare än nu
”För att allting är för vackert och jag är
samma sort som du

Dolores sjuger så tyst och klart
Hennes läppar rör sig så underbart
Hon ska bli min nu, eller nästa gång
Jag ska bära henne i min nästa sång