Jag gick till affären för att handla margarin och allt gick som smort och jag var glad som en maskin.
Jag öppnade dörren till affären och gick in men vad jag inte visste var att man inte fick rulla skinn.
Jag gick fram till en disk som var lång som en val, jag bläddrade bland köttfärs paketen i stort antal.
Jag drömde mig tillbaka till sommaren så ljum när jag på stranden med min fyllda termos hade det så mums.

Den var inte stor och den var inte varm och den var utformad som den skall.
Avlång som en grävlingstarm och gjord av okrossbar metall.

Så utan mening tog jag uti min grova hand min spak och fyllde sedan paketet utan att bli slak.
Ägaren slet tag i min arm och skrek som en van, men jag blev ej rädd för mitt skinn var min vän.
Ägaren var stor som en elvisp med sladd. Jag lade upp min röv på en pall med vadd.
Han piskade mig hård med sin sjal av läder ända in på huden inunder mina underkläder.

Den var inte stor.....

Då framför mig gick det upp ett ljus, deras lager med gorgonzola var slut.
Jag hällde över all säd i en burk med snus och lade den till lagring i ett rum fyllt med lut.

Jag och min termos, min termos.....

Den var inte stor......