Sommar:
Nu det flöjtar om barrverkens yviga man
I lavlupna grenar hos furor och gran
Kådoströmmar sförta fram i barkfårors ban
Och mossa stammens rot bekransar

Höst:
Stormens anderöster genom lövsalen röd
Där dvärgbjörkar flamma i den höstliga glöd
Den kämpalystne gudom bringar sommaren nöd
Falina löv i vinden dansar

I fröjdestinnad bunad
Av fyra makters tid
Där hällen ligger runad
Av skalder, störst är nordan
Och aldrig läggs den nid
En konungslig fullbordan

Vinter:
Frost har tronat fjällvärid och snöbäddat land
Kristallisk isöken längs dess strand
Fimbulkylan kväder likt en rovriddarshand
Blodet tjälas, ty den dräper

Vår:
Kylan löser sin snara kring insjö och länt
Det bittra vargavädret äro förvänt
Solens strålar markens lyster nu återtänt
Runt åar vattenröken väper

I fröjdestinnad bunad
Av fyra makters tid
Där hällen ligger runad
Av skalder, störst är nordan
Och aldrig läggs den nid
En konungslig fullbordan