Präglad av sorg
Präglad av smärta
Likt tusentals knivar
Skärandes igenom mitt hjärta
En evig ensamhet
Total kyla
Ett brustet sinne i ett vändigt tomrum
Döda mig
En existens uti en värld styrd av en ack så svag mänsklighet
Döda dig
Ett liv i samhällets handklovar är ej värt att leva
Döda mig
Sorgen att vara ibland de svaga är vändlig
Döda dig
Det smärtar mig att se ditt ansikte

Präglad av ångest
Präglad av hat
Självdestruktiviteten utvecklar mig
Lag är vad du aldrig varit
En mänsklighet ack så patetisk och svag
Får mig att skämmas över att leva idag
Döda mig
Låt mitt blod göda ditt självhat
Döda dig
Sammanlänka dig med den eviga döden
Bli ett med ensamhetens köld
Döda dig