Det har ingen betydelse
hur mycket ni än försöker få mig att inse
Hur mycket ni än tröstar mig och hjälper mig
Det finns alltid den där lilla, men ack så starka gnistan
Som på något sätt lyckas få brasan att fatta eld igen
Som bränner mig inifrån och ut
Hur mycket ni än fyller mig med lögner
Lögner om att allt är bra, det löser sig, det fixar sig

Jag spottar er i ansiktet och tackar för mig
Det räcker, jag har hört tillräckligt många lögner
Lögnerna som tillsammans med elden tar död på mig
Sakta men säkert går jag runt i cirklar
Sakta men säkert självdör jag i denna gråa stad
Av äcklig betong, byggd av äckliga händer
Byggd av falska, lögnaktiga äckel som du

Förvisso hoppas jag djupt inom mig att dina lögner stämmer
Samtidigt som jag ber tyst för mig själv
Efter regn kommer syndafloden i vilken vi alla ska dras med i